Känner mig så glad idag. Efter att legat instängd i sovrummet i tolv dagar har det äntligen vänt

Jag fick ett litet bakslag efter nio dagars sjukdom, men sen har det bara blivit bättre. Dock är jag helt slut i kroppen. Jag ringde och rådfrågade en sjuksköterska på 1177 idag. Har verkligen dragit mig för att ringa och belasta dem, men man kan knappa vidare till en tråd som är öppen för frågor. En för de utan symtom och en för de med symtom. Rösten i luren sa att jag hade plats nr 79 i kön men 30 sekunder senare svarade en sjuksköterska på 1177.  Dom jobbar verkligen för högtryck!

Som läget är nu är det förmodligen ingen risk att jag smittar längre

Dock den utmattning jag har kan ta tid, då kroppen varit hårt utsatt. Äntligen kan jag börja röra mig lite här hemma. Öppna dörren till sovrummet även om jag kommer att hålla lite avstånd till familjen. Jag har mitt egna badrum och egna rum ett tag till. Vila är det enda som hjälper men jag ser slutet på detta närma sig.

Jag har vänner och kollegor som också varit sjuka som säger samma sak. Det tar tid. Även sjuksköterskan på 1177 sa att kroppen har varit hårt utsatt och kräver mycket vila. Att vila är i vanliga fall inte riktigt min grej.

Familjen är helt symtomfria, så som det känns nu har vi lyckats väldigt bra!

Längtar efter att få åka tillbaka till jobbet och avlasta kollegorna. Längtar efter promenader i naturen och längtar efter att få kramas. Men nu är det inte långt kvar! Jag längtar tillbaka till jobbet och till mina vänner och min familj. Undrar när man får träffa sina föräldrar och syskon igen? Vi bor ju en bit ifrån varandra. Men det kommer en tid efter detta.

Nu har det gått en vecka sedan jag  insjuknade och kroppen värker av att ligga i sängen

Jag längtar efter promenader och framförallt yoga. Sakta känner jag hur det börjar vända. Min stela kropp kommer jag att kunna ta hand om inom en snar framtid, så så får det vara. Idag orkade jag stå upp i duschen för första gången. Även om jag ligger i sängen 97% av mitt dygn så känner jag en gnutta ny energi för första gången sedan jag insjuknade.

Doft och smak har inte kommit tillbaka – MEN jag andas, jag ligger i mitt egna hem och jag är inte längre rädd. Jag har min familj nära men ändå på avstånd. Jag har mat och solen skiner utanför mitt fönster. Jag är så tacksam för allt jag har! Tack fina Maria för blombudet som kom i veckan, när jag mådde som sämst. Jag blev så glad!

Jag trodde att hela corona situationen skulle leda till ett stökigt hem

Att barnen skulle bli rastlösa och att vi vuxna skulle skapa onödig irritation. Jag är både förvånad och så full av kärlek i mitt hjärta, när jag ser hur barnen har anpassat sig. Jag skulle vilja säga att det är lugnare än vanligt. Inget tjat, inget bråk. Lite skit i hörnen och en växande tvättkorg, men vad spelar det för roll?Min man ser till att jag får mat och omsorg och vi pratar med varandra över telefon. Jag tänker så på dom som inte har det lika bra hemma. Jag hoppas att ni vågar be om hjälp.

Jag önskar så att mina nära och kära får vara friska

Jag är på ett sätt glad att jag blivit sjuk. Jag har fått en ny erfarenhet och jag är förmodligen snart immun för en tid, vilket gör att jag känner mig tryggare. Jag känner såklart oro för mina föräldrar och svärföräldrar, men jag hoppas att dom får vara friska där dom är. Är man inte i riskgrupp är det förhoppningsvis ingen katastrof även om det såklart är jobbigt att vara sjuk. Jag hoppas att man snart får ta snabbtestet som visar om man har antikroppar. Jag tror att statistiken på antal personer som haft Corona skulle vara betydligt högre om man testade alla.

Låt oss se ett ljus i tunneln

När den här pandemin är över, tror jag att vi har fått en lärdom som gjort oss mer ödmjuka och förhoppningsvis mer förstående, både mot varandra och vår jord. Vi har fått ett wake-up call som vi inte är vana vid.

Passar på att önska er alla en fin men annorlunda påsk. Håll avstånd, tvätta händerna och var rädda om varandra!

Vet inte varför jag inbillade mig att jag skulle slippa undan covid-19

Jag brukar sällan vara sjuk, jag är alltid noga med handhygien och har alltid en flaska handsprit i väskan och i bilen. Den här gången räckte det inte, trots att jag knappt rört mig utanför huset och bara åkt egen bil till jobbet. Jag har knappt varit på affären.

Nu är jag inne på sjätte sjukdomsdagen .

Mina symtom har varit samma som vid influensa

Dock inte direkt någon feber. Idag är jag mest helt slut. Jag orkar knappt vara vaken och har har ingen smak eller lukt. Allt smakar bara salt, surt eller beskt.

Vill bara ut i solen, promenera i skogen, men mest av allt vill jag krama mina barn och min man…

Eftersom jag är frisk i botten och vet att jag kommer att komma lindrigare ur covid-19 än många andra och det  är jag så tacksam för. Vid första symtom isolerade jag mig från familjen. Inte haft kontakt med någon. Har legat instängd i sovrummet som tack och lov har balkong, så jag kan släppa in frisk luft och ljus.

Det är jobbigt att man inte kan få testa sig. Oavsett om jag är ganska säker på vad jag har fått för elände, så hade det känts tryggt att veta när det är dags att gå tillbaka till jobbet. Jag har tyckt att det känts olustigt att åka till sjukhuset och jobba. Oro för att varje ny patient ska vara ovetandes bärande på viruset.

Tyvärr finns det inte resurser för att testa sjukvårdspersonal i nuläget

De som är riktigt sjuka går såklart i första hand, men jag känner mig ganska säker på att jag smittats av covid-19. Det hade bara varit så skönt att få det bekräftat. Jag vill kunna gå tillbaka till jobbet framöver och känna mig skyddad för en tid. Må detta vända snart.

Jag blir så varm i hjärtat av att se hur barnen hjälper varandra och tar hand om varandra, när jag inte kan vara där. Vi FaceTimar med varandra istället för att träffas. Jag vet att dom längtar lika mycket som jag efter att få vara tillsammans. Vi pratar om vad vi ska göra när detta är över.

Tänker så mycket på hur detta virus har påverkat oss alla

Så mycket oro och sorg det har skapat. Arbetslöshet och konkurser. Men också hur mycket annat det medfört. Om man ska se något positivt med det så har vår jord fått återhämta sig en smula. Vi kommer förmodligen att vara mer ödmjuka och inte ta saker för givet. Vi har fått känna på saker som i vissa länder är vardag. Vi kommer att ta oss ur detta med nya ögon och kanske ett varmare hjärta…

Till alla er som är sjuka , ta hand om er. Drick mycket och håll igång lungorna. Kika gärna på denna video

Till er som är rädda och oroliga, vi kommer att ta oss igenom detta. 80% av alla som blir sjuka, blir lindrigt sjuka. Lyssna till fakta och inte spekulationer. Om alla gör det dom kan för att hindra spridning så kommer vi snart att vara på andra sidan med nya erfarenheter och en ny syn på samhället.

Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena.