Idag var jag på mitt femte och hittills jobbigaste besök på KBT mot specifik fobi. Jag har hela tiden fasat för hur det skulle bli när vi påbörjar exponering och vi har förberett det hela väl. Jag trodde inte att jag skulle bryta ihop i en panikattack förens det var dags att möta en orm på riktigt.
Idag hade vi planerat att titta på bilder och videoklipp som min psykolog student skulle förbereda. Hon skulle dessutom ta med en leksaksorm.
Jag skrev frivilligt på ett kontrakt
Innan vi satte igång fick jag läsa igenom ett kontrakt och det var helt frivilligt att skriva på. Självklart gjorde jag det utan att ens behöva fundera. Jag vill ju ha den hjälp som erbjuds, även om det kommer att krävas en hel del av mig.
Vi började med att titta på bilder
Jag kände hur jag ryggade tillbaka och tittade bort, när min behandlare lade fram ett papper framför mig med bilder på tre olika ormar. Jag fick gradera min ångestkänsla i procent. Jag skattade rädslan till 70%. Vi tittade länge på bilderna. Jag fick beskriva mina känslor och vad som gjorde att det kändes så äckligt och obehagligt. De ormar som ger mig allra mest obehag är de mönstrade ormarna. Huggormen var riktigt svår att titta på. Tillslut rörde jag vid bilderna. Efter detta gick vi vidare till nästa steg. Jag var där i två timmar.
De rörliga bilderna utlöste en panikattack
När det var dags att titta på youtube klipp var det värre. Jag fick inte veta vad som skulle hända. Vi hade ljud på och jag skulle försöka att stanna kvar i känslan utan att titta bort. På filmen var en väsande orm som högg mot kameran. Hela min kropp reagerade och jag fick panik. Jag hörde mig själv skrika till och ormen fortsatte med sitt aggressiva beteende. Jag slog händerna för ansiktet och kunde inte hålla tillbaka gråten. Det kändes som om jag fick en stöt genom hela kroppen. Jag kunde inte prata. Jag höll andan och bara grät. När det kändes något bättre tittade vi på klippet igen. Det gick lite bättre, men jag kunde inte titta på ormens attackerande huvud.
Om du vill titta på klippet finns det här.
Dessa bilder och utvalda videoklipp ska jag nu titta på varje dag och skriva ner mina reflektioner och tankar. Jag fick veta att nästa vecka när vi ses, kommer jag att få möta en orm på riktigt….
Jag är säker på att jag kommer att få en panikattack
Jag fasar så för detta. Vi har bokat ett tre-timmars möte nästa gång. Då ska det finnas en orm på plats som vi tillsammans ska närma oss. Hur ska detta gå? Kommer jag ens att våga kliva in i byggnaden? Jag vet att jag inte kommer att tvingas till något som jag inte känner att jag klarar av, men om jag någonsin ska bli kvitt min hemska fobi, måste jag nog ändå ta steget. Jag gillar att utmana mig själv men detta är lite i tyngsta laget. Jag blev helt slut efter dagens exponering. Någon gummiorm orkade jag inte med efter allt detta. Jag känner mig helt tom i huvudet.
När jag kom hem blev det middag, ett varmt bad och en skön ansiktsmask för att få bort all anspänning från både kroppen och tankarna.
Följ med nästa vecka så får ni veta hur det gått…..
1 kommentar