Jag är nog en sann periodare när det gäller att ta hand om insidan. När jag är ledig och kan koppla av går jag in till hundra procent för att kropp och själ ska må bra. Sedan kommer man tillbaka till vardagen och då är det annat som står högst på prioriteringslistan. Det är helt galet. Blir faktiskt lite arg på mig själv. I somras när jag hade ledigt såg mina dagar mest ut såhär. Lugn och ro i kropp och själ.
När vardagen kom med en massa måsten tappade jag en stor bit på vägen. Men som tur är så är jag medveten om hur jag vill att livet ska se ut. Jag vill inte klämma almanackan full för att hinna med ALLT. Det handlar om att prioritera. Hela hösten och vintern har jag byggt upp spänningar i kroppen som säkert är en följd av den stress jag drog på mig i våras. Vad jag gjorde för att vända den trenden kan ni läsa här i bloggen under kategorin Hälsa & Välbefinnande. Jag är inte i närheten av hur jag mådde i själen då och jag kommer heller inte att tillåta mig att hamna där igen.
Idag har jag varit hos Chrisian Myhre som är massageterapeut på Sturebadet i Stockholm. Det var precis vad min spända kropp behövde. Jag både skrek och grät en tår när han hittade ömma punkter på min kropp som ingen tidigare klämt på. Det gjorde så vansinnigt ont, men jag behövde det så väl. Han tog sig verkligen den tiden som behövdes för att mjuka upp mina muskler.
Kom ihåg tjejer, en tung handväska kan vara en riktig fälla även om man inte tror det. Jag bär ofta runt på saker när jag är ute på olika pressuppdrag och det har satt sina spår. Jag hade ingen aning om att det var en del av boven i mitt drama. Jag vill verkligen uppmana alla att kosta på sig en massage då och då. Antingen för att få hjälp med spänningar eller bara som ren avslappning. Det är så välgörande. Jag vet att Christian är en väldigt uppbokad massör, men det är värt att vänta. Jag har aldrig tidigare träffat en så kunnig massageterapeut. Det kändes som om han kände av mig både fysiskt och mentalt.
När han tryckte på mina vader kunde han säga, slappna av i käken. Hur kunde han veta att jag bet ihop i käken? Jag visste det inte ens själv. Det är mitt stora problem. Att jag spänner mig omedvetet.
Jag kommer absolut att fortsätta gå hos Chrisitian och jag kommer att ta hand om min kropp med större medvetenhet framöver. Man kan ju börja med att minimera innehållet i handväskan. Man går ju ständigt runt och bär på en massa saker i onödan. Hur ser hållningen ut? Nu ska jag återgå till att bli bättre på att ta hand om mig själv. Jag tycker att vi alla ska ge oss det i julklapp. Välbefinnande….