Jag tycker det är sorgligt….

Vad är det som har hänt? Eller jo det hemska är väl att vi alla är medvetna om vad som händer hela tiden. Jag minns när jag var liten , hemma i Dalarna, att vintrarna var helt annorlunda. Jag minns att när första snön kom så kom den för att stanna. Oftast var det stora mängder. Redan i slutet på oktober kunde det vara vitt ute. Jag minns hur roligt det var som barn att vara ute och leka tills man  skulle gå in och lägga sig. Snön har mer och mer försvunnit och när den väl kommer är det blaskig blötsnö. Pulka, skidor och snowracer står i förrådet. Man vill ju ha snön innan jul! Inte långt efter. I år önskar jag mig en vit jul. Nu är det tio plusgrader ute. Även om det är skönt att slippa frysa så saknar jag snön. Jag vill att mina barn ska få uppleva de vintrar jag växte upp med. Jag minns speciellt en dag. Vet inte vilket år det var. När jag gick hem från skolan , första snön hade kommit och det hängde snö i träden som stod som en alle hela vägen hem. Det var aldeles vitt. Så vackert! Jag minns känslan jag hade i kroppen och längtan efter att få komma hem och kasta mig ut i snön för att leka. Jag önskar att mina barn får uppleva detta…

Malin Tilja, foto: Armand Dommer

Foto: Armand Dommer

Continue Reading